I skuggan av de stora debatterna i Europa och världen, där debattklimatet ofta byggt på att kalla motståndarna eller politikerna för lögnare eller långt från verkligheten växer liknade - ofta arga argumentering fram på regional och lokal nivå.
Det kan möjligen förklaras med att människor som känner sig utanför, som inte ser förbättringar kring sin egna situation - utan snarare försämringar, som inte har ett bra boende, inget arbete och ingen möjlighet till inflytande. Då har de etablerade partierna ett problem som de måste ta tag i, men i många fall används denna mästrande metod av redan i samhället etablerade människor som det numer ofta ledande sättet att pressa fram sin uppfattning.
Det är en skrämmande utveckling som vi måste motverka genom fler samtal och bättre inställning till varandra.
Ann-Marie Johansson (S) vid Regionhearingen i Östersund
Lördagens möte i Östersund som arrangerades av starka motståndare gick i samma anda, där man gärna skrattade åt motståndarna och redan innan producerat en debattartikel, där man offentligt från Hela Sverige ska Leva valde att kalla politikerna för lögnare.
Vid mötet fanns det dessvärre ingen chans till oss politiker som har det yttersta ansvaret att berätta om hur det regionala utvecklingsansvaret som egentligen är grunden till hela regionindelningen fungerar.
Vi hade aldrig chans att berätta om alla de medel som vi erhåller för att utföra uppdraget i vår region - inte heller om den konkurrenssituation som finns om alla dessa medel och som vi måste slåss om gentemot enormt starka regioner.
Dessvärre fick läkarföreningens ordförande stå oemotsagd när hon lite raljant uttalade att det enbart var sjukvården som var intressant för henne - det andra intresserade inte henne.
Det blir märkligt, när vi vet att uppdraget som vi har från staten handlar om att använda dessa medel och dessa verktyg så som regionala utvecklingsmedel till projekt, företagsinvesteringar och utveckling. Vi har också infrastrukturmedel, medel till kulturen, miljö, integration osv.
Alla dessa medel skall ge oss en sådan utveckling att vi ökar skatteintäkter som kan finansiera bla den så viktiga vården.
Direkta felaktigheter fick också sägas från scenen, där man ville få det att framstå som om de andra regionerna eller landstingen i norr struntar i oss vad tex gäller nattågstrafiken.
Nu stämmer ju inte detta, eftersom vi vid uppvaktningar av Trafikverket haft stöd från de övriga och där vi dessutom får gemenast stöd från dem vid argumentation för våra infrastrukturbehov.
Regionfrågan blir till en märklig fråga när debatten blir sådan att politikerna som är positiva sätts i rent taskig dager och där argumenten blir misstänkliggörande.
Hela Sverige ska Levas arrangemang blir ett tråkigt komplement till detta, där all fakta inte får utrymme och där både samtalsledaren i förväg tagit ställning och dessutom har uppdrag från Region Halland att driva deras röst för ett starkt nej.
Slutligen måste man dock konstatera att det inte är en fråga vare sig för kommunala eller Regional politiker, utan frågan om hur ett lands skall indelas alltid måste ligga hos Regeringen och hos riksdagen.
Regionens politiker kan ju möjligen tycka till - och det gör vi, men vare sig en regional folkomröstning eller våra ställningstaganden kan leda till beslut. Det är synd då att en fråga som ligger på nationell nivå leds till att uppfattas som regional och som om det är den regionala politiken som är bovarna.
Jag kan i grunden var mycket kritisk till detta eftersom ett regeringsansvar som också måste handla om förankring läggs på de regionala politikerna som om de är dessa som är de ”fula fiskarna”.
Ett sådant läge kan inte försvaras och bidrar inte till förtroende för politiken - även om jag i grunden tycker att frågan är av mer organisatorisk art än ideologisk.
Nu tror jag i grunden på samarbetet i stället för utanförskap och väljer också med erfarenhet från mina möten med övriga politiker i norr att inte misstänkliggöra deras syften.
Jag känner också att det i grunden är en organisatorisk fråga som riskerar att överskugga ännu viktigare frågor som solidaritet, rättvis fördelning, utbildningsfrågor, äldreomsorg, arbete och ideologi om det skulle hamna i en valrörelse.
Det är dessutom om man ändå skall se på frågan, en demokratifråga eftersom vi just nu har ett antal samverkansarenor kring sjukvården, kulturen, europapolitiken, infrastrukturen där politiker ingår som inte är direkt valda av människor. Dessa indirekt tillsatta politiker skulle minska till förmån för en gemensam direktvald organisation.
Jag tror att det vore bra om regeringen tog ställning i detta för att vi skall få en lite mer jämställd styrka på landets olika delar. Då skulle vi få utrymme för att fortsätta arbetet för ett starkt norr med ökad tillväxt och mer pengar till skolan, omsorgen, vården och mycket mer. Detta skulle då ske utan konkurrens som fallet skulle bli om vi ställdes utanför och de tre övriga landstingen bildade gemensam region - en stor stark i norr och en liten ensam region.
Om denna debatt också är ett tecken på att den sortens demokrati som vårt samhälle bygger på är på väg att raseras eller om det är något annat vet inte jag.
Det enda jag vet är att öppenhet, samtal, lyssnade är viktigt i samma stund som någon ändå måste ta ett beslut för att vi skall kunna gå vidare med det verkliga samhällsbygget som handlar om minskat utanförskap i alla lägen.
En organisatorisk fråga får aldrig överskugga att det ändå finns partier som vill sänka skatten för de av oss som redan har bra lön, partier som vill att våra gemensamma skattepengar skall gå rakt ned i bolagsägares fickor, som inte vill sänka skatten för pensionärer, som tycker att invandrare är tärande - den debatten får inte skymmas av en sådan fråga som Sveriges regionala indelning.
Robert, det är tråkigt att läsa att du inte uppskattade vår dialogdag. Eftersom du baserar ditt inlägg på saker jag vill mena är felaktigheter så vill jag bemöta dem.
SvaraRadera- Du skriver att dagen arrangerades av starka motståndare. Vi i Hela Sverige ska leva Jämtlands län har inte tagit ställning i regionfrågan, vi har tagit ställning för en folkomröstning och för en mer demokratisk process. Detta framfördes flera gånger under dagen, jag sa även i mitt pass att jag inte är emot en storregion i sig, utan jag är kritisk till hur processen sett ut.
- Det debattinlägg du hänvisar till är inte skrivet av oss i HSSL, utan av representanterna för Folkinitiativet för en folkomröstning (där förvisso vår ordförande ingår).
- Du skriver: "Vid mötet fanns det dessvärre ingen chans till oss politiker som har det yttersta ansvaret att berätta om hur det regionala utvecklingsansvaret som egentligen är grunden till hela regionindelningen fungerar.".
Det fanns fyra pass för öppna frågor under dagen. Under varje panelpass fick de inbjudna politikerna bemöta och replikera det som sades. I tillägg till detta så hade vi annonserat sedan långt innan att den som ville var välkommen att skicka in sin fråga, det gick även att messa in frågor under dagen. Jag vill här också nämna att i den förberedande kontakten med de inbjudna politikerna så har vi varit helt öppna med upplägget och efterfrågat deras synpunkter. Det har vi också fått och tagit till oss av.
- Du skriver: "Dessvärre fick läkarföreningens ordförande stå oemotsagd när hon lite raljant uttalade att det enbart var sjukvården som var intressant för henne - det andra intresserade inte henne." Hon bemöttes av Regiondirektör Björn Eriksson, och det var som sagt öppet för den som ville att fråga.
- Du skriver: "Direkta felaktigheter fick också sägas från scenen, där man ville få det att framstå som om de andra regionerna eller landstingen i norr struntar i oss vad tex gäller nattågstrafiken.". Vilka uttryckte detta, och varför bemötte du det inte om det var fel?
- Du skriver: "Hela Sverige ska Levas arrangemang blir ett tråkigt komplement till detta, där all fakta inte får utrymme och där både samtalsledaren i förväg tagit ställning och dessutom har uppdrag från Region Halland att driva deras röst för ett starkt nej.".
Som sagt, tråkigt att du fann vår dag som ett tråkigt komplement. Vi försökte som sagt vara så tydliga, transparenta och öppna som möjligt och ge utrymme för både förespråkare och motståndare. Jag kan dock inte låta bli att undra hur du tänker kring de samtal som ni hållit i frågan, och deras neutralitet?
Slutligen vill jag lägga till mina egna reflektioner. När jag läser din text så har jag svårt att tro att vi varit på samma tillställning. Du skriver om hånskratt och aggressiv stämning. Det stämmer att det var några som skrattade till i början när någon talade, då hyssjade jag till och sedan uppfattade jag inte att det skedde nån mer gång.
Som arrangör är jag givetvis partisk i frågan, som tur är så finns hela dagen att se på op.se för den som vill bilda sig en egen uppfattning (http://www.op.se/jamtl…/har-kan-du-folja-regiondebatten-live). Jag vet inte om det kan spela någon roll för din upplevelse och vad du hörde och tog in att du satt upptagen med antingen dator eller telefon i princip hela dagen (jo jag kunde inte låta bli att notera detta.) Du hade som sagt gott om möjligheter under hela dagen att be om ordet och delta i samtalet.
Jag tycker också att det är ganska anmärkningsvärt att ett regionråd kritiserar en ideell förening och ett ideellt intiativ så här hårt,
Tråkigast av allt tycker jag dock är att det du skriver här ganska rejält förtar den goda känsla jag lämnade teatern med, där det kändes som att vi hade kommit några steg närmare en riktig dialog i frågan och där jag var uppriktigt glad och upplyft av hur Ann-Marie Johansson mötte upp mig och det jag sagt på ett väldigt ärligt och strongt sätt.